Vi hittade även lite fukt i ett av skotten men bedömde inte det som så farligt.

Hade det inte varit för röklukten och alla hundhåren hade vi nog varit mer positiva. På vägen hem i bilen så bestämde vi oss för att det var för mycket arbete att få båten i det skick som vi ville ha den. Den utrustning som fanns på båten var i stora delar antik. Den ojordade landströmsinstallationen hade gett oss hicka. Det var även ett flertal ganska djupa skador i gelcoaten. Till plus sidorna kunde man lägga att hon hade ett doghouse, inget teakdäck. Den utrustning som ansåg oss kunna behålla var bland annat autopiloten och Webaston. Den till GPS ombyggda AP-navigatorn ville vi byta ut. Livflotten hade stått i danskens garage i tio år så den var inte mycket att räkna med.

Men Haxine— blivande Nanny hade gjort ett djup intryck på oss och efter mycket funderande och många diskussioner kom vi fram till att detta var ett tillfälle att få drömbåten till överkomliga pengar. Vi var medvetna om att det skulle bli massor av jobb och kosta massor av pengar att få henne i ordning. Att det sedan blev ännu mer jobb och väldigt mycket pengar är en helt annan sak. Vi fick prutat ner lite på priset (det är inte lätt att göra affärer med danskar....) och lade handpenning. En dag i juli –04 körde vår underbara granne Thomas ner oss till Köpenhamn med en överlastad bil. Det krävs en hel del packning för två veckor i en okänd båt. Efter genomgång och provsegling av båten och en försäkran från ”Dansken” att :"Allt virker” betalade vi resterande pengar och kastade loss med siktet inställt på Ven. Vi hade just avslutat vår livs näst största affär och köpt drömbåten.